Einar Mattssons Utemiljöavdelning ökar metodiskt grönytefaktorn på innergårdarna
När Einar Mattsson projekterar sina nyproduktioner beräknas GYF, grönytefaktorn, efter kommunernas olika krav. Det är ett poängsystem där gamla befintliga träd ger högst poäng, träd ger generellt höga poäng och en gräsmatta ger låga poäng. Nu använder Utemiljöavdelningen även denna metod för att höja grönytorna för innergårdarna i det egna beståndet.
Innergård som Einar Mattsson höjt grönytan på.
När det kommer till Einar Mattssons, Stockholms största privata fastighetsägare, befintliga innergårdar till de 100 fastigheterna, då används samma princip som vid nyproduktion – grönytefaktorn beräknas. Därmed kan höjningen av grönska och den ökade biologiska mångfalden både mätas och utvärderas.
Befintliga växter flyttas eller skyddasIdag sker grönytefaktor-inventeringen i samband med ROT. Utemiljöavdelningen följer den 20-årsplan som finns för varje fastighet. Innan husets inre och yttre är åtgärdade, så kliver Utemiljöavdelningen in och inventerar växtligheten. Om stora och tunga transporter av byggnadsställningar, takpannor eller maskiner kommer under renoveringen, som riskerar att skada befintliga växter och träd. Då grävs växterna upp och planteras på andra gårdar, täcks in eller skyddas. När ROT:en avslutats slutför Utemiljöavdelningen med att iordningställa gården igen, tillför ny växtlighet och ökar grönytefaktorn och den biologiska mångfalden.
Inventering och dokumenteringUtemiljöavdelningen inventerar hela gården och lägger upp samtliga växter i ett digitalt system, så att de kan se exakt vilka växter som planterats, när de är planterade och vilka bäddar och ytor som finns. Är alla träd planterade samtidigt, är de svagväxande eller växer de snabbt? Om nya växter behöver beställas till planteringarna, så vet Utemiljöavdelningen idag det exakta antalet. Därmed minskar onödiga transporter och svinn. De har full kontroll vilka växter som är på vilka gårdar.
Återbruk av växter, fermentering och vattenGenom dokumentationen kan avdelningen också se om de kan använda växter på andra ställen. Utemiljöavdelningen flyttar alltid träd, buskar och andra växter till andra gårdar när gårdar görs om. Här sker ett ständigt återbruk. Återbruk sker även i andra former, exempelvis genom att löven från träden på hösten läggs tillbaka i planteringsytorna eller samlas ihop, vattnas med effektiva mikroorganismer och läggs syrefritt för en fermenteringsprocess. Fermenteringen frigör näring i löven som kommer växterna tillgodo när de används som jordförbättring i planteringsytor och urnor på våren. Även dagvatten återvinns och smarta bevattningssystem har byggts in på vissa gårdar. Flera pilotprojekt kring vatten, bevattning och avrinning pågår.
Arbetsgrupp för kunskapsdelning och koncernövergripande samarbete kring biologisk mångfaldPå Einar Mattsson finns en arbetsgrupp som diskuterar hur vi alla byggnadsskeden kan säkra och öka den biologiska mångfalden. Här har Mikael Dimadis, projektledare, samlat kollegor inom koncernen. Med i denna grupp är projektutvecklare, hållbarhetskunniga, utemiljökunniga, byggnadskunniga och förvaltningskunniga för att utbyta kunskaper och erfarenheter för att prata om hur Einar Mattsson-koncernen smartast jobbar med detta i alla sina processer.
Arbetet med att utveckla Einar Mattssons innergårdar fortsätter. Utemiljögruppens lust och förmåga att göra Einar Mattssons fastigheters och hela huvudstadens omgivningar grönare går inte att ta miste på.