“Alla projektledare har olika sätt att leda, jag försöker entusiasmera mina kollegor" – Fredagslyftet med Cecilia Thand

Var fjärde vecka kommer fredagsporträttet att kryddas med en intervju som handlar om hur en av våra medarbetare i stort och smått arbetat med förbättringar. I vår första artikel i serien Fredagslyftet möter du en kollega som ständigt arbetar med möjligheter för ögonen och som gärna hittar nya lösningar på gamla problem tillsammans med kollegorna. Trots att hon värdesätter god planering är hon alltid beredd på att justera kursen utifrån vardagens utmaningar. Möt vår kollega projektledare Cecilia Thand i Fredagslyftet:

Foto: Erika Norell/Einar Mattsson

Vad är förbättring för dig?

– För mig handlar det om att inte stå still utan alltid röra mig framåt och växa. De flesta försöker nog bli bättre på något eller göra bättre ifrån sig, antingen genom att öva på sina färdigheter eller ta till sig ny kunskap för att hitta nya vägar fram som är bättre.

Vilka möjligheter till förbättring har du tagit vara på under dina två år på Einar Mattsson?

– I min roll behöver jag vara en allkonstnär. Man ska kunna lite om allt men behöver inte vara expert eftersom du har ditt team av konsulter och kollegor som stöttar dig. Genom att ta till sig kunskap och erfarenheter från kollegor och boende kan man konstant försöka leverera ett bättre resultat än tidigare.

Du har ansvarat för komplexa renoveringsprojekt där du gjort förbättringar. Vilka superkrafter har en bra projektledare enligt dig?

– Jag tror man måste ha en tydlig målbild. Det lätt att projektets slutresultat kan hamna snett i jämförelse med målet om du inte hela tiden korrigerar kursen. Det kan hända att ritningar inte stämmer, produkter utgår ur sortiment, bättre lösningar lyfts fram, oplanerade anpassningar ska göras för hyresgästerna och då är det viktigt att besluten man fattar är i linje med slutmålet. Utöver att ha en tydlig målbild är det viktigt att vara proaktiv genom att i god tid ha en plan.  

Du jobbade med återbruk i ROT:en i Luxlampan 5 på Lilla Essingen, vilka lärdomar om förbättringar tar du med dig från den tiden?

– Jag tog över det projektet precis innan vi skulle starta produktion. Det var ett väldigt fint projekt att få ta över, bland annat eftersom min kollega Jonas hade tagit vara på möjligheterna för återbruk. Den stora utmaningen visade sig vara att de boende förväntade sig att originaldetaljer ska vara i samma skick som nya material och varor, men oavsett hur väl de renoveras kommer de visa tecken på slitage. En lärdom här är att vara god planering lönar sig och att vi måste vara tydliga gentemot hyresgästerna från början. En annan lärdom var hur mycket man kan göra med rätt kompetens. Vi tog vara på våra egna hantverkares skicklighet och de fick bygga replikor av garderober och hatthyllor från 1930-talet. Det blev otroligt fint och något som hyresgästerna uppskattat.

Hållbarhetsfrågorna är viktig del i vårt förbättringsarbete. Kan du beskriva hur du arbetar med klimatberäkningarna i kv. Kattan på Södermalm?

– Att hushålla med våra resurser och tänka hållbart ska genomsyra allt vi gör, vilket jag påminner om i alla mina projekt. Det gäller miljö, klimat, social hållbarhet och ekonomi. Genom att kartlägga vilka material vi ska sätta in i huset, och vilken mängd, kan man räkna ut hur mycket koldioxid som släpps ut för att få fram dessa. Därefter kan man få fram siffror på hur mycket klimatpåverkan ett projekt har på miljön, och försöka bedöma om det finns några bättre val att göra ur klimatsynpunkt som inte försämrar andra faktorer.

I dina projekt möter du många olika yrkespersoner, vad skulle du säga är nyckeln till att förbättra samarbetena?  

– Förståelse och respekt för varandras yrkesroller och kompetens är viktigt. Utöver det tror jag att man måste få samtliga att känna sig motiverade till och delaktiga i projektets slutresultat för att upprätthålla ett gott samarbete. Alla projektledare har olika sätt att leda, jag försöker entusiasmera mina kollegor genom att skapa goda relationer mellan gruppdeltagarna så att de känner att man inte bara ska utföra en arbetsuppgift, utan även att med rätt leverans från mig underlätta för andra.  

I projekten är kostnadsstyrning viktigt men svårt, hur blir man bättre på det?

– Jag studerade fastighetsekonomi på KTH, vilket gav mig en god grund att förstå projektens ekonomi. Efter att ha jobbat som projektledare i sju år har jag börjat få en djupare förståelse för vad som påverkar prognosen. Att förstå vad som genererar intäkter såväl som driver kostnader gör det enklare att bedöma vilka beslut som kommer ha positiv eller negativ inverkan på projektets ekonomi.

Kan du ge ett exempel på hur vi som koncern kan arbeta med förbättring?

– Till exempel genom erfarenhetsutbyte. Under Vattenveckan har vi haft visningar på ROT:en i kv. Bergsgruvan där jag fått möta ett stort antal kollegor från organisationen. Det har varit väldigt givande att ha kunskapsutbytet och jag hoppas att vi även fortsättningsvis får fler tillfällen att ses och utbyta erfarenheter avdelnings-överskridande. 

Om du skulle rekommendera Einar Mattsson som arbetsplats till en driven person som gärna förbättrar, vad skulle du lyfta fram då?

– Att det är en otroligt varm och härlig arbetsplats. Teamarbetet och stöttningen från kollegor skapar en motiverande och trivsam arbetsmiljö även när det är tufft.

– Att bolaget är långsiktigt med sunda värderingar. Einar Mattsson värnar om sina kunder och fastigheter med det perspektivet.  

– Sist men inte minst, kommer du ha kompetenta och nyfikna kollegor som bidrar till din utveckling.