”När något är gratis så är det ofta du som är produkten” — fredagsporträttet med Anders Bäckström
Med allvaret med från Stora Alvaret har Anders Bäckström ändå alltid nära till skratt. Trots komplicerade regelverk som GDPR och annan personuppgifts- och datalagrings-lagstiftning, lär, stöttar och lotsar Anders den familjeägda koncernens anställda i personuppgiftsfrågor. Fritiden ägnas åt hemmet, podden Dataministeriet och en och annan klinkande ton på den nya mandolinen har det också hunnit bli. Lär känna den mycket uppskattade kollegan Anders i dagens porträtt.
Foto: Erika Norell/Einar Mattsson
Berätta, hur kommer det sig att du nu jobbar på Einar Mattsson?
– Jag blev kontaktad angående en tjänst som dataskyddsansvarig på Einar Mattsson och jag tyckte att det var intressant att få arbeta med dataskyddsfrågor i en annan bransch och Einar Mattsson verkade vara ett fint företag.
Du har studerat i Umeå. Är du därifrån, eller vad tog dig till landets nordligaste delar?
– Jag är från Öland ursprungligen, gick gymnasiet i Kalmar och i stället för att haka på resten av klassen till Lund ville jag testa något annat. Det har jag verkligen inte ångrat. Umeå är en väldigt mysig stad och universitetet där är toppen.
På LinkedIn kan vi se att du jobbat som jurist med personlig assistans. Du har också jobbat med indragandet av körkort på Transportstyrelsen. Hur var det?
– Transportstyrelsen var mitt första jobb efter examen. Då i en tid där tillgång och efterfrågan var i kraftig obalans. Jag hade kanske inte tänkt att jag skulle jobba som handläggare på Transportstyrelsen i Mariestad. Det blev bara några månader men det var ändå en fin erfarenhet. Dels en fin liten stad, dels många i samma livssituation som jobbade där. Det var många kontakter med enskilda som var väldigt ångerfulla när de förstod att körkortet spärrades en viss tid. De flesta var ändå trevliga och förstod situationen. Via en kompis fick jag sedan jobb på ett assistansbolag där jag fick föra kunders talan i domstol, förvaltningsrättsligt, för enskildas räkning. Många verkar tro att Försäkringskassan och kommunerna kastar på personlig assistans på vem helst idag, men det är verkligen inte min erfarenhet. Snarare tvärtom.
Vad hade du för drömmar som barn vad du skulle bli som vuxen?
– Då var det polis, brandman eller något liknande. Sedan hade jag en period av rockstjärne-drömmar och efter det någon bild av att arbeta som advokat. Så det har ändrats lite genom åren.
Vad är din roll mer exakt och vad innebär den rollen?
– På Einar Mattsson är min roll som dataskyddsspecialist att arbeta med dataskyddsfrågor vitt och brett. Det kan vara i en mer konsultativ roll exempelvis genom att komma med synpunkter på avtalshandlingar eller under upphandlingar. Det är stundtals också mer konkret, då jag arbetar för att förändra och förhoppningsvis förbättra arbetssätt och processer genom styrdokument och dokumentation. Styrdokument och dokumentation är viktigt för oss som företag för att kunna arbeta på samma sätt, men också för att vid behov kunna visa upp att vi har tänkt och hur vi har tänkt.
Vi omger oss med data i princip alla dygnets timmar. Allt vi gör i mobil, dator och via nätverk och sensorer där vi rör oss är spårbart. Gör det att du själv anlagt ett mer analogt beteendemönster?
– Jag får nog svara ”nja” på det. I mångt och mycket handlar det om vad som är praktiskt och vad jag som privatperson tycker att jag får tillbaka. Samtidigt behöver vi vara medvetna om att när något är gratis så är det ofta du som är produkten. Google maps är väl ett bra exempel eller Waze som Google numera äger. Tjänsten behöver din data för att veta var du är, föreslå relevanta alternativ och vägar som du tjänar på. Google är kanske de som samlar in mest data och kör avancerade algoritmer. Facebook/Meta är en annan sådan tjänst som är bland de största syndarna och de verkar inte ens själva veta exakt vad som händer med all data de samlar in.
Vad är det vanligaste tanklösa beteendet vi borde ändra på för att skydda personuppgifter en vanlig dag? Och vad kan vi göra i stället?
– Relaterat till yrkeslivet så tror jag att mejlandet är ett problem för många organisationer. Många mejlar mycket och ofta men tänker inte lika mycket på vad de mejlar och till vem. Säkerheten kring e-post brukar beskrivas som den motsvarande ett vykort, så det ska du ha i bakhuvudet när du bifogar filer och skriver dina e-postmeddelanden. E-post tenderar också att bli liggandes länge, både i inkorgar, utkorgar och utkast. Då är det klokt att utgå från att mejlen inte är ett ärendehanteringssystem, utan att du snabbt ska arkivera viktigt eller slänga, kasta och inte minst tömma din papperskorg ofta när du hanterat ärenden.
Gör du något för att lura sökmotorerna när du själv googlar? Eller använder du inte Google och deras produkter?
– Det är som sagt kopplat till vad jag själv upplever mig få tillbaka. Jag testade att bara använda sökmotorn Duck-duck-go ett tag och några andra alternativ. Problemet är att de sökmotorerna inte är lika träffsäkra och därmed inte lika bra. Det blir en avvägning mellan nytta och integritet, tycker jag.
Hur tror du den globala Big data-marknaden (handeln med personuppgifter) som är stora marknader i viktiga världsekonomier, kommer att se ut framöver?
– Många har beskrivit data som den nya oljan och andra som vatten. Alla behöver det och vill ha det för att kunna utveckla sin produkt eller sin tjänst. Personligen tror jag att det i många fall är onödigt datainsamlande som i praktiken inte ger något, framför allt datainsamlandet via cookies och liknande spårningstekniker. Där kan det snarare bli en motreaktion där man bara för att man googlat en viss produkt i stället blir provocerad av att den sedan poppar upp i olika flöden. När det passerar gränsen för ”smidigt” och i stället blir obehagligt. Där finns förslag nu hos lagstiftare, bland annat i EU, att faktiskt tvinga fram ett mer ansvarsfullt insamlande av data på olika sätt. Sedan är det väl som vanligt så att lagstiftaren är tvåa, eller kanske till och med trea på bollen...
Kommer det bli allt svårare att få spåra våra beteenden och kartlägga mönster framöver via hårdare lagstiftning
– Jag skulle nog säga att det är svårt redan idag, men att tillsynsmyndigheterna inte riktigt hinner med. Det är ganska svårt att ur ett dataskyddsrättsligt perspektiv kunna spåra beteenden och kartlägga mönster på ett schysst sätt redan idag. Det sker ändå eftersom myndigheterna inte hinner med. Men visst, lagstiftning är på gång. När till och med Google själva aviserar att Google analytics kommer bli mindre integritets-kränkande så är det en bra grej tänker jag.
Du driver idag podden ”Dataministeriet” tillsammans med en kompanjon. Hur uppkom idén att göra podd och inte vlogg? Vad är syftet? Målet?
– Det är egentligen flera anledningar skulle jag säga. Dels verkade många framgångsrika poddar vara väldigt nischade och vi tyckte det saknades en bra om dataskyddsfrågor. Det fanns några bloggar och några som var inne och snuddade på podd men där det blev tydligt att ljudet var avgörande. Även om budskapet är intressant eller viktigt orkar nästan ingen stå ut med dåligt ljud. Ni som tillhör Nile City-generationen vet att ”det finns inga genvägar till det perfekta ljudet”.
Vlogg var aldrig på tapeten, dels på grund av okunnighet, dels för att jag själv föredrar podd som medie. Dessutom är det tillräckligt med självplågeri att behöva lyssna på sig själv vid redigering, att då lägga till video… det vågar jag knappt tänka på.
Hur är du som person – paragrafryttare eller pragmatiker?
– Jag brukar själv beskriva mig som pragmatiker och det kanske beror på sammanhanget. Om många i en grupp är paragrafryttare så behövs det en pragmatiker. Om däremot alla tycker sig vara pragmatiker då behövs det antagligen en paragrafryttare också för att balansera upp det hela. Samtidigt tycker jag det är viktigt att komma ihåg varför vi gör det här, vad är vår produkt? Men visst, som person är jag ganska styrd av ”rätt ska vara rätt”. Det är väl som George Costanza säger i tv-serien Seinfeld, ”we’re living in a society here” – det innebär både skyldigheter och rättigheter.
Du är en omtyckt kollega och pedagog i koncernen. Du förklarar komplicerade saker så att alla förstår. Har du alltid varit pedagogisk och tålmodig?
– Vad roligt att höra! Jag har nog alltid haft ett ganska bra tålamod. Pedagogiken vet jag inte, där är väl alltid svårt att avgöra själv om det är bra eller inte. Jag försöker korta ner saker där jag kan, inte prata för mycket i förkortningar och så försöker jag förklara vissa termer när jag använder dem – medveten om att inte alla jobbar med de här sakerna varje dag.
Vad har du för intressen?
– Jag tycker om att renovera och fixa hemma. Mina främsta andra intressen är innebandy och musik. Jag följer FBC Kalmarsund slaviskt inom innebandyn och blir orimligt besviken vid motgångar där. Nyligen köpte jag en mandolin (instrumentet), så sedan några månader har jag börjat traggla lite med den.
Var och när känner du dig mest harmonisk?
– På Öland. Exakt vid den här tiden när rapsfälten står i blom, träden börjar slå ut och syrenerna och schersminen börjar dofta.
När man har Teamsmöte med dig syns ibland en katt stryka förbi i bild. Vem är det och vad betyder ditt husdjur för dig?
– Det är Bengtsson. Han har en förkärlek för tangentbordet, allra helst just vid Teamsmöten. Annars är han mest ute om han får välja fritt. Det är väldigt mysigt med husdjur tycker jag, visst lite stökigt också ibland och det är ett väldigt fint sällskap. Vi får väl se om det blir andra djur med på Teamsmötena framöver, det funderas en del där.
Om du fick träffa en förebild eller idol, vem som helst under ett dygn, vem skulle du vilja tillbringa det med då?
– Under tonåren hade jag sagt John Lennon, men jag vet inte om jag hade orkat med det ett helt dygn … Så kanske Paul McCartney eller George Harrison?
Vilken bok har du på nattygsbordet? Vad tycker du om den? Varför?
– ”Där kräftorna sjunger” låg länge vid sidan av sängen men jag kom aldrig in i den. Däremot läste jag nästan igenom ”The Scout Mindset: Why Some People See Things Clearly and Others Don't” till dess att den spårlöst försvann. Den går ut på att förklara storheten i att inte vara fast förankrad i sin uppfattning utan att välja att omvärdera den kontinuerligt utifrån vad som händer runtom. Typ som att vi alla har varsin karta och att istället för att hålla fast vid att kartan ska se ut så som den alltid gjort, uppdatera kartan om man stöter på något område där kartan inte verkar stämma. Jag gillar den typen av böcker som förklarar någonting och där jag får med mig kunskap.
Berätta något om dig som många inte vet.
– Jag har jobbat både som plattsättare och musiklärare. Det ena under nära två år och det andra under några veckor. Det senare gick till stor del ut på att gömma undan bongotrummorna innan vissa klasser hade lektion.
Vi är snart i studenttider. Vad vill du ge för tips till en 18-åring som ska kasta sig ut i arbetsmarknaden?
– Den där är svår tycker jag. Det är lätt att stå i yrkeslivet på lite piedestal och komma med rekommendationer. Den första grejen är väl att alla kanske inte har så mycket att välja på. Men utifrån var och ens situation skulle jag tipsa om att vara lite pragmatisk. Välj inte vägar som innebär att du gör något du inte vill göra. Viktigast är nog ändå att komma ihåg att det alltid går att göra något annat. Ta chansen när den kommer och hoppa av om det inte var något för dig.