Nyheter / 2021 / ”Ett företag med stor omtanke och familjär känsla” — fredagsporträttet med uppdragsansvariga förvaltaren Cecilia Hellstrand
2021-02-19

”Ett företag med stor omtanke och familjär känsla” — fredagsporträttet med uppdragsansvariga förvaltaren Cecilia Hellstrand

Cecilia Hellstrand är glad, sportig och har en bred kunskap kring förvaltning av bostäder, särskilt äldre byggnader. Hon är teambyggaren som drivs av att skapa tillit och laganda omkring sig. Idag är hon inte bara mån om andra, utan har även insett vikten av att ge omtanke till sig själv. Cecilia har funnit sig till ro med hemarbetet under pandemin. Snart hägrar förhoppningsvis hennes första Ironman-tävling där det garanterat blir en kanontid.

Cecilia Hellstrand, uppdragsansvarig förvaltare

När hörde du första gången talas om Einar Mattsson?
‒ När Einar Mattsson köpte Hjulsta 2008 av Svenska Bostäder, så arbetade jag som förvaltare däroch fick erbjudande om att bli anställd i och med köpet. Jag minns att jag träffade Anders Ränk, delägare,ute på plats i områdetinför köpet. Jag kände redan då under mötet att Einar Mattsson var ett företag med stor omtanke och familjär känsla.
2013 ville jag prova ett annat uppdrag, att jobba som förvaltare för Riksdagsförvaltningen och deras fastigheter. Det var med väldigt blandade känslor som jag slutade.Min dåvarande chef sa:”Cecilia, du är alltid välkommen tillbaka”. Så 2017 kom jag tillbaka.

 Hur såg din yrkesbana ut innan du kom till hit?
‒ Jag började på Svenska Bostäder direkt efter skolan. Min första tjänst där var i växeln, sedan blev det uthyrningsjobb.Efter det arbetade jag några år på Einar Mattsson. Sedan kom jobbet hos Riksdagsförvaltningen, med ansvar för bland annat Riksdagens fastigheter runt Mynttorget. Erfarenheten att ta hand om kulturhistoriska fastigheter tog jag sedan med mig till Jernhusen där jag ansvarade för Cityterminalen och delar av Stockholms Centralstation. Sedan 2017 är jag uppdragsansvarig här på Einar Mattsson och ansvarar för ett antal förvaltningskunder och deras fastigheter.

Många drivs av någon revansch i livet. Har du någon sådan?
‒ Nej, inte vad jag vet. I nästan hela mitt vuxna liv har jag varit den som ofta tagit hand om andra. Idag vågar jag ta hand om och prioritera mig själv också.

Hur blir man förvaltare?
‒ Jag gick en kurs på arbetstid som heter ”Diplomerad fastighetsförvaltare” genomBFAB, Bygg- och fastighetsbranschens fortbildningsinstitut AB. Idag är det många som väljer en yrkesutbildning hos exempelvisNewton eller John Ericsson-Institutet. Vi på förvaltningen har haft många som gjort sin praktik hos oss därifrån och några av dem har även blivit anställda efter utbildningen. Förvaltaryrket är väldigt brett och det gäller att hålla koll på många saker samtidigt. Mitt tips är att se till att du får en bra grund framförallt när det gäller de tekniska delarna i en fastighet.

Vem ser du upp till yrkesmässigt?
‒ Det finns inte någon särskild person. Jag värdesätter verkligen att ha kollegor med olika erfarenheter att kunnadiskutera och bolla frågor med.

Hade du själv någon yrkesdröm som barn?
‒ Nej, inte direkt. När jag slutade skolan i slutet av 1990var det hög arbetslöshet, så jag gick en arbetssökarkurs genom Arbetsförmedlingen. En morgon var jag på plats något tidigare än de andra deltagarna och fick en stund ensam med personen som skulle föreläsa och berätta om Svenska Bostäder. Jag berättade om mig själv, vi bestämde träff och några dagar senare fick jag mitt första arbete.


Ledarskap

Du utstrålar strävsamhet, energi och allvar ‒ alltid med pigg uppsyn. Stämmer det?
‒ Ja,det tycker jag. Vad bra att det märks att jag alltid försöker se saker och ting positivt.

Du har gått koncernens ledarskapsutbildning. Vad är det viktigaste du tar med dig från den?
‒ Jag ser mig själv som en naturlig ledare och genom utbildningen fick jag lära känna mig själv som person ännu bättre.Genom att främja positivt beteendeoch samarbete försöker jag att skapa en hög grad av tillit i mitt team. Om vi är trygga i oss själva, presterar vi bättre och känner oss mer motiverade och engagerande.

Har du någon personlig egenskap som du oftast ser som en tillgång men som du upplever jobbar i motsatt riktning?
‒ Det skulle kunna vara att jag ibland är för uppriktig och rakt på sak.

Vem är den bästa chef du haft, och varför?
‒ Det finns många chefer som passerat genom åren, men den jag tänker främst på och betytt mycket för mig och min karriär ärLennart Ström, min f d chef på Svenska Bostäder. Han blev min chef när jag började på kontoreti Tensta. Han anställde en vikarie under min föräldraledighet, så att jag hade en förvaltartjänst som väntade på mig när jag kom tillbaka. Det är jag så tacksam för idag.

Ditt jobb handlar massor om relationer. Vilken är din viktigaste relation och varför?
‒ Den viktigaste relationen är den jag har tillsammans med mitt team. Har vi ett bra samarbete med stortillit smittar det av sig med både nöjdare boende och kunder.

Hur upplever du hemarbetet under pandemin?
‒ I början var det jobbigt att ställa omtill att jobba helt digitalt. Jag var van att ha många papper på skrivbordet. Till en början tog jag med mig alla papper hem. Nu har jag gått över till att skriva de flesta anteckningarnaoch kom-i-håg-sakerna i OneNote. Jag har kvar det analoga blocket och använder det mest för att jag gillar anteckna för hand.

‒ Jag sitter hemma vid köksbordet med två skärmar och jobbar precis lika bra som tidigare. Det är en större frihetmen det kräver mer också mer disciplin. Jag upplever att arbetet blir mer effektivt; jag börjar dagen tidigare, jag kan smita ifrån en stund när tonåringarna ska iväg till skolan och det blir inga långa fikastunder. Ibland är det svårt att ta sig naturliga avbrott. Jag har därför som mål att gå en längre promenad på lunchen. Det känns mindre stressigthemma eftersom jag sparar väldigt mycket tid på att slippa ta mig till och från arbetet. Jag saknar den sociala kontakten med kollegorna och försöker därför komma in till kontoret en kort stund varannan vecka. Jag sätter alltid på kameran vid våra dagliga Teamsmöten för att få ”se” kollegorna. Jag hoppas att vi kan återgå till vardagen snart.

Var är Einar Mattsson 2030?
‒ Då har företaget funnits i nästan 100 år. Jag tror att även nästa generation i familjen kommit in i företaget då.


Privat

Hur ser en favoritlördag ut för dig?
‒ Det blir det en lugn morgon där jag går upp betydligt tidigare än mina tonårsbarn. Jag sätter mig och cyklar någon timme på trainern ochstreamar samtidigt en bra serie. Framåt förmiddagen har vi ätit frukost tillsammans. Jag får med migtonåringarna ut, och om jag har tur blir det en vända till återvinningsstationen. På vägen dit kanske jag småpratar med min äldsta son om matlagning – ett av hans stora intressen.Innan vi går in utmanar jag den yngsta sonen vid hans innebandy-skottramp. Dessvärre är det mer än ofta som han vinner ... På eftermiddagen chillar vi barahemma. Kvällen avslutas med middag i vardagsrummet framför en film som den yngste sonen valt. Med lite tur slipper jag laga maten eftersom sonen utbildar sig inom restaurang och gärna praktiserar sina kunskaper.

Vi råkar veta att oerhört sportig. Du cyklar och springer en hel del. Hur kommer det sig?
‒ Det var när jag började cykelpendla för sju år sedan som mitt intresse för cykling blev mer än bara transport. Jag åkteiväg på cykelläger och lärde mig att cykla i grupp. Känslan när man susar fram i hög fart tillsammans med likasinnade är fantastisk. Jag cyklar så ofta tillfälle ges och jag har bland annat cyklat Tjejvättern (10 mil) under tre timmar. Ett annat intresse jag har är triathlon. Just nu tränar jag för att kunna genomföra min första officiella Ironman-tävling i Jönköping i sommar.Jag håller tummarna för att den blir av i år, då den blev inställd förra sommaren.

Vilken bok har du på nattygsbordet eller på läsplatta/ljudbok? Vad tycker du om den?
‒ Den senaste boken jag lyssnade på var ”Mörkermannen” av Anna Bågstam. Hon är en nära vän som lyckats bli författare vid sidan om sitt vanliga jobb. Det är den tredje och avslutande boken i en trilogi om civilutredaren Harriet och hennes kollegor vid polisen i Landskrona. Jag har lyssnat på dom två tidigare böckerna, Ögonvittnet och Skuggspeletockså, och imponeras över Annas sätt att knyta ihop storyn med ett helt oförutsägbart slut. Jag kan verkligen rekommendera hela serien till alla som gillar svenska deckare.

Felanmälan
Fråga oss