"Feedback måste hanteras respektfullt och varsamt" – fredagsporträttet med redovisningschef Sandra Walldie
Sandra Walldie är idag redovisningschef för hela Einar Mattsson-koncernen. Sandra är utbildad ekonom och har jobbat på KPMG. Hon är sedan 2013 redovisningschef för en koncern som omsatte nästan 1,7 miljarder förra året.
Sandra, vad gör en redovisningschef och hur har din karriärresa på Einar Mattsson sett ut?
– Förenklat ansvarar en redovisningschef för att med siffror visa rätt bild av koncernens verksamhet. Det siffrorna ska göra är att visa allt det som under året hänt i våra olika bolag. För 12 år sedan började jag som förvaltningsekonom och växlade sedan spår till att arbeta som ekonom inom koncernstaben med det då nybildade bolaget EMP. Sedan 2013 har jag arbetat som redovisningschef.
Vad av detta är roligast och mest utvecklande för din egen del? Vad är svårast?
– Det roligaste är att jag får jobba med problemlösning, i det här jobbet blir det aldrig enformigt. Det svåraste är att vi inom Einar Mattsson-koncernen arbetar så brett eftersom vi äger, förvaltar, utvecklar och bygger fastigheter. Vi behöver säkerställa att vårt ekonomisystem är anpassat för hela koncernens olika verksamheter utan att få ett system som blir ineffektivt på grund avför många bolagsspecifika anpassningar.
Vad är det som fascinerar just med redovisning?
– Trots att det låter som något abstrakt så är redovisningegentligen rätt ”hands on”. Vårt jobb är att se till att det som hänt i verksamheten syns i siffrorna. Redovisning idag är också nära sammanlänkat med systemfrågor och arbetet handlar till stor del om att anpassa och utveckla våra system. Ett systemintresse är ett måste om man ska trivas i rollen.
Ordet ”redovisning” framkallar en obehagskänsla hos många, istället för alla positiva effekter det står för. Varför är det så?
– Vi behöver se nyttan av redovisning ur ett större perspektiv. Att ha koll på vilka pengar som kommer in och vad som går ut ur ett bolag gör att våra beslutsfattare kan fatta mer välgrundade beslut.
Kan vi ändra folks känslor inför ordet?
– Jag tror inte att det behövs eftersom vi drivs av olika typer av arbetsuppgifter. Däremot är det fint om värdet vi tillför uppskattas. Utan en redovisningsfunktion som tar fram siffror, betalar skatter och lämnar uppgifter till myndigheter skulle vi snabbt få problem att bedriva vår verksamhet.
Hur mår man efter ett bokslut?
– Varje avklarat bokslut känns bra, för det visar att vi som grupp levererar det vi ska och inte försätter andra funktioner i tidsnöd. Bokslut är verkligen en teaminsats där vi jobbar väldigt nära de controller-funktioner vi har i de olika bolagen.
Du uppfattas som snabb, smart och metodisk. Tycker du att det stämmer och har du hjälp av dessa egenskaper i jobbet?
– Jag kan hålla med om att jag ofta har ett högt inre tempo och som person är ganska otålig. Efter nästan 12 år på Einar Mattsson har jag samlat på mig mycket erfarenhet och ett lugn inför både små och stora förändringar.
Hur förklarar du komplexa skatteregler? Är du pedagogisk?
– Min bästa strategi är att ställa många frågor för att få en helhetsbild av problemet och inte lämna några detaljer åt slumpen. Jag försöker också rita upp problemet så att det rent visuellt går att se det. Så om ni undrar varför jag alltid har med mig stora A3-papper och en penna på mina möten så vet ni varför.
Vilka är de största utmaningarna idag för er som jobbar med redovisning?
– Att det kan svänga fort med nya regler från myndigheter som påverkar våra arbetssätt. Samma gäller när vi omorganiserar, då behöver vi snabbt ställa om systemet så att vi får siffrorna att följa den nya organisationsstrukturen.
Om jag vill lära mig mer och hänga med i dina kretsar, vad läser, lyssnar och tittar jag på då?
– Då läser du tidningarna ”Balans” och ”Resultat” och ser till att hålla sig uppdaterad kring vad FAR, Föreningen Auktoriserade Revisorer, publicerar. Sen är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog med våra revisorer.
Ledarskap
Du leder ett stort antal medarbetare, hur jobbar du med ditt ledarskap?
– Jag har som många andra chefer här fått möjlighet att utveckla mitt ledarskap genom coachning och utbildning. Det har gjort att jag numer stannar upp och reflekterar över mitt beteende. Varför agerade jag som jag gjorde, och vad triggade beteendet?
– Att som chef ta ansvar för sina handlingar men också förvänta sig att medarbetarna gör det, är för mig en viktig del av ledarskapet. Mitt mål har varit att skapa en självständig grupp där jag inte blir den som fattar alla beslut. För att nå dit behöver alla känna ansvar och våga driva sina frågor inte bara mot mig, utan också gentemot sina kollegor.
Har denna insikt om ditt eget beteende tagit sig några konkreta uttryck i vardagen?
– Varje morgon träffas mitt team i tio minuter och har en så kallad incheckning. Hur mår vi? Vilket stressläge har vi? Är vi i balans? Att få ge uttryck för det som pågår på insidan har visat sig öka tilliten i gruppen. Det gör att vi alla stannar upp och stänger av autopiloten.
Hur skapar du tillit som chef?
– Jag tror att medarbetarna känner av de intentioner man som chef har och det gäller därför att inte bara agera ”rätt” utan också genuint tro på det man förespråkar. Att vara öppen, tydlig och transparent — och dessutom acceptera sina egna mindre bra sidor — är nyckeln till framgång.
– De gånger jag som chef får mindre bra feedback från medarbetare försöker jag, även om det är utmanande, att känna att vi som grupp kommit långt. Det är ett stort steg för vissa medarbetare att komma med återkoppling till sin chef. Vi som chefer behöver har respekt för det och hantera de samtalen varsamt. Att medarbetaren sätter ord på sina tankar gör att frågan finns på bordet och därmed går att lösa. Tillit är för mig också förknippat med att skapa en känsla inom gruppen att ingen står ensam när man verkligen behöver stöttning.
När du rekryterar och sätter samman team, hur tänker du då?
– Vid rekrytering kan jag upplevas som kantig då jag vill få till en så effektiv process som möjligt. Forskning visar att den magkänsla man får för kandidater i sig inte har någon validitet då vi tenderar att rekrytera personer som helt enkelt verkar trevliga och sympatiska. Utan uppfattning om hur väl de kommer att utföra arbetsuppgifterna och samarbeta.
– Därför jobbar jag sedan några år tillbaka med att ta fram en personlighetsprofil där man via tester ser hur väl kandidaten möter kravprofilen. De kandidater som sedan möter kravprofilen intervjuar jag, då vet jag att de mer sannolikt har rätt grundförutsättningar att klara avrollen. Då kan jag fokusera på faktisk kompetens och hur väl personen passar i gruppen.
Hur förhåller ni er inom redovisning till den ökade digitaliseringen?
– Jag ser positivt på digitaliseringen. Ett hinder för oss inom redovisningsområdet är dessvärre att vissa regelverk gör att bokföringsinformation till viss del fortfarande måste dokumenteras via papper. Vi måste förhålla oss till att regelverket ser ut så idag men det är klart att det stundvis upplevs som en begränsning när andra delar av organisationen kan driva sin digitaliseringsprocess fullt ut.
Hur lockar vi nya talanger till branschen och till just redovisningsavdelningarna?
– Många unga vill idag direkt efter examen kliva in i roller med mycket ansvar där man får arbeta med strategiska och affärskritiska frågor. Vi märker att det inte är lika attraktivt att söka sig till redovisningsyrket som nyutexaminerad. Profilera redovisningsrollen som en startpunkt för karriären där man får lära sig redovisning från grunden.
Aktivering, avstressning och tips för unga
Vad har du för intressen?
– De senaste två åren har jag försökt balansera upp vardagen med olika former av meditation och kurser i personlig utveckling. Vi som i våra jobb lätt ”fastnar” i huvudet kan behöva aktivera kroppen och låta hjärnan vila. Jag försöker annars precis som andra småbarnsföräldrar hitta tid för att umgås med familj och vänner. Reser gör jag gärna, även om det just nu är mest Bamseklubb som gäller …
Vad har du för bok på nattygsbordet nu, vad tycker du om den?
– Det är boken ”Katastrofer under 100 år” av Rasmus Dahlberg. Det är något fascinerade med hur den mänskliga faktorn gång på gång ställer till det för oss. Det finns mycket att lära.
Hur ser en favoritdag ut för dig?
– En solig dag med familjen vid en pool nära medelhavet, gärna kaffe i handen och inga måsten.
Vilket är ditt bästa avstressningsknep?
– Är man lagd åt det mer introverta hållet kan ett bra knep vara att ta bort sociala ”måsten”. Är stressnivån riktigt hög brukar jag köra ett meditationspass som heter ”Dynamics” där man får ur sig all irritation och stress man samlat på sig.
Om du ska tipsa en 18-åring om livet, vad säger du då?
– Oj, vilken svår fråga. När jag själv var 18 hade jag precis köpt en flygbiljett till Australien och skulle vara borta i ett år. Som 18-åring är man inte benägen att lyssna på kloka vuxenråd. Möjligen då att gå på magkänslan, akta sig för vänstertrafik och inte tänka att alla vuxna vet bäst.
Tack, Sandra!