Uppdraget: Att göra verklighet av visioner
År 2020 inleddes med en spännande värvning: Li Cederwall-Frizzo tillträdde som affärsutvecklingschef för Einar Mattsson Projekt AB. Nu leder hon arbetet med att ta fram visioner och konkreta planer för framtidens hållbara bostadsprojekt. Projekt som ska bidra till att stärka Storstockholms attraktivitet.
Med ett hjärta som klappar för Storstockholm gjorde Li Cederwall- Frizzo entré på Einar Mattsson i februari 2020. Med sig i bagaget hade hon en gedigen erfarenhet från olika ledande befattningar i fastighetsbranschen – såväl inom projektutveckling och affärsutveckling som eftermarknad. Hennes bredd är en tillgång och Li är extra förtjust i de tidiga skedena i projekten. Som klippt och skuren för rollen som affärsutvecklingschef med andra ord.
Varifrån kommer ditt intresse för hus?
”Jag tror att jag alltid har varit fascinerad av hus. Om jag kunde rita så hade jag nog blivit arkitekt”, säger Li och skrattar. ”Däremot är jag bra på att se idéer i mitt huvud och förstå vad som krävs för att det också ska bli ett resultat i slutänden. I det sammanhanget har jag haft stor hjälp av mina olika erfarenheter från såväl tidiga projektskeden som från garantitiden efter byggnation. Att kunna utvärdera det som kommer ut ur en produktion är en värdefull tillgång även i ett inledande idé- och planarbete”.
I ditt förra jobb ansvarade du för planer och förvärv i nästan hela landet, men inte i Storstockholm. Vad betyder det för dig att återigen få verka på din hemmaplan?
”Det betyder massor. Jag har alltid jobbat lika mycket med hjärtat som med hjärnan och längtade efter att återigen få vara med och utveckla regionen där vi bor. Så när möjligheten dök upp hos Einar Mattsson var det lätt att tacka ja. Det är en förmån att få göra resan mot framtiden i ett företag med en tydlig vision och starka grundvärderingar. Vi levererar det vi lovar och tar långsiktigt ansvar för våra områden och därmed göra Storstockholm till en bättre plats”.
Lyhörd för framtida behov
Li inledde sin yrkesbana på ett mäklarkontor. Det har präglat hennes förståelse för marknaden och kundbehoven.
”I mäklarbranschen fick jag insikter om vad som efterfrågas, vilka kvaliteter i boendet som värdesätts och vad människor är villiga att betala för. Även om inflyttningen till Stockholm fortsätter i snabb takt så gäller det att bostäderna som byggs också efterfrågas av marknaden. Det vi jobbar fram ska vara relevant; det ska passa in i den tänkta miljön, leva upp till krav och möta människors betalningsvilja – även när behoven förändras”.
Hur utvecklar man ett område så att det följer med sin tid?
”Det gäller att tänka långsiktigt och alltid se till helheten. Ett exempel är odling. Sedan en tid tillbaka råder en trend att odla hemma och vi förser gårdar och takterrasser med odlingslådor. Men hur ser intresset ut om ett antal år? Vi behöver redan från början se framåt och underlätta för anpassning till eventuella nya behov. Samma sak gäller vad som redan finns och vad som planeras runtomkring våra fastigheter. Ska vi satsa på en egen liten lekpark när kommunen redan anordnat en ny, stor i kvarteret intill? Eller tvärtom; vad saknas i närområdet, kan vi med vår produkt tillskapa nya värden?”
”Vi skapar värde för fler”
Einar Mattsson står för hela värdekedjan från förvärv, projektutveckling och byggnation och bygger i första hand för långsiktigt ägande och egen förvaltning menar Li.
”Vi föredrar hyresrätter men utvecklar bostadsrätter där marknaden är mer gynnsam för upplåtelseformen. Om det passar utvecklar vi gärna för bägge upplåtelseformerna i samma område, det är lite unikt. På så sätt möter vi behoven hos en bredare målgrupp i olika åldrar och livsfaser. Vi skapar värde för fler helt enkelt”.
Vad kan Einar Mattsson bidra med för att Stockholm ska växa hållbart?
”Vi ska bidra med riktig långsiktighet och kvalitet i allt som vi är bra på – i ägandet, i planarbetet, i arkitekturen, i utformningen av området, i valet av material och i byggkvaliteten. Våra projekt ska bidra till att göra platsen tryggare och mer attraktiv, de ska smälta in eller förstärka det befintliga på ett hållbart sätt. Det som är fint idag ska vi kunna vara stolta över även om 50 år. Mest av allt vill vi att folk ska trivas och vilja bo kvar – något som är grundläggande för social hållbarhet. Därför ser vi inte bara till bostäderna, utan också området runtomkring. Att få uppleva trygghet och livskvalitet är lika grundläggande överallt. Därför jobbar vi med nära och aktiv förvaltning i beståndet”.
Hur skapar man förutsättningar för en hållbar projektprocess?
”Gott samarbete och en tydlig process är grunden – vi utvecklar Storstockholm tillsammans. Därför är vi alltid aktiva i planarbetet och måna om att vår vision passar stadens. En annan framgångsfaktor är att vara noggrann redan i början av projekten så att risken för kostsamma ändringar minimeras. Våra visualiseringar under planprocessen är ofta identiska med slutresultatet och det skapar förtroende. Vi utvecklar och bygger det vi lovar och har hög genomförandekraft. Att vi är en stabil och leveranssäker fastighetsägare bidrar till trygghet för alla parter”.
Utmaningar och möjligheter
Storstockholm måste växa och kommunerna har tunga investeringar i infrastruktur framför sig. Det handlar om vägar och spårtrafik, vatten och avlopp, skolor, samhällsservice och mycket annat. Här ser Li både utmaningar och möjligheter.
”Vi ser att stora investeringar skjuts på framtiden i vissa kommuner och det måste samtliga aktörer förhålla sig till. Vi har styrkan men genomförbarheten hänger på att alla taktar med varandra”.
På vilket sätt kan Einar Mattsson ändå driva utvecklingen framåt?
”För oss finns alltid möjligheten att titta bredare, att söka andra möjligheter.
Till exempel genom att förtäta staden på platser där kommunen inte behöver bygga ny infrastruktur. Där kan ju vi som aktör vara proaktiv och komma med förslag och idéer. I sådana områden har vi rollen att vara drivande i frågorna och det gör vi gärna.
Alla tjänar på att vi driver på för att hålla igång utvecklingen och skapa nya värden i staden”.
Vilket fokus har ni för närmaste framtiden?
”Vi ska öka vårt fokus på produktutveckling och hållbarhet samt förtydliga hur vi arbetar med riktig långsiktighet och socialt värdeskapande. Framgångsfaktorn för oss på Einar Mattsson är att fortsätta vara långsiktiga och pålitliga, att behålla våra hyresrättsprojekt i egen förvaltning över generationer och att hitta mark och nya projekt i rätt lägen. Lägen som är rätt för oss och attraktiva för de som ska flytta in”.
Tre nya markanvisningar
Hösten 2020 bjöd på tre nya markanvisningar för Einar Mattsson Projekt. Först kom Årstastråket, därefter Skarpnäck och i slutet av året tillkom även Slakthusområdet.
Hur ser planeringen ut för de tre nya projekten?
”I Skarpnäck, i området som kallas Skärgårdsskogen, planerar Stockholms stad för 700 bostäder och en förskola. Vårt projekt ’Insidan ut’ avser omkring 100 bostadsrättslägenheter. Planarbetet startar i början av 2021 och preliminär produktionsstart är slutet av 2024.
Även i Årstastråket är produktionsstarten preliminärt satt till 2024/2025. Där kommer vi att bygga cirka 60 stycken parknära och högkvalitativa bostadsrätter. Årstastråket ska totalt få cirka 3000 bostäder samt ny service i form av bland annat skola, förskolor, idrottshall och butiker.
I Slakthusområdet, till sist, utvecklar vi 65 nya hyresrätter i attraktivt läge, i kvarteret Trädskolan. Planarbetet beräknas pågå till 2024 och därefter vidtar arbeten med ledningar och gator. Byggstarten är satt till 2027 men kan tidigareläggas. Slakthusområdet kommer fullt utbyggt att innehålla uppemot 9000 arbetsplatser, 4000 nya bostäder och dessutom ny tunnelbanestation. Vårt kvarter med hyresrätter blir ett viktigt komplement i stadsdelen så vi ser fram emot ett bra samarbete kring detaljplanen”, berättar Li.
En vinnande idé
Historien bakom markanvisningen i Skarpnäck är lite speciell. Stockholms stad bjöd in till ett jämförelseförfarande, en tävling helt enkelt, för att få fram de bästa visionerna för Skärgårdsskogen. 53 aktörer deltog och Einar Mattson lyckades med förslaget ’Insidan ut’ vinna en av de fem direktanvisningarna som delades ut. Syftet med de fem anvisningar var att få fram projekt med kompletterande styrkor för att på bästa sätt uppfylla Stockholms stads mål.
”Jag är väldigt stolt över vår vision – det är en kreativ idé som passar in naturligt utan att vara spektakulär”, säger Li.
Varför döptes förslaget till Insidan ut?
”Syftet är att skapa ett tryggt och socialt hållbart område. Namnet kommer av att vi tvärtemot många av de befintliga kvarteren i området valt att levandegöra framsidorna på husen. Genom att dra in husen något från gatan skapar vi plats för grönskande förgårdsmark och det kommer även finnas balkonger på framsidorna. Vi har även varit noga med att kvarteret ska smälta in i den omkringliggande miljön för att ta vara på de fina värdena i Skarpnäck. Om tio år ska det kännas som om husen alltid stått där”, avslutar Li Cederwall-Frizzo.